Den 3 December 2011 somnade min far Bertil Danielsson in efter en tids sjukdom på Ludvika Lasarett. Minnena är många och skratten ännu fler och han har satt ett djupt spår i våra hjärtan.
Jag vill tacka er läsare, vänner och bekanta som följt min pappa i hans vardag med klurigheter, upptåg och framförallt humor. Ni som stöttat honom och glatt honom i hans kämpande och jag ber er att fortsätta minnas honom med ett leende på era läppar.
Vila i frid!
/Isabel