2011-11-11

Söndag 20 november

En typisk slappardag framför teven (igen!)
Hushållsbesten och jag imponerades över norskarnas framfart. Hade Norge legar öster om Sverige hade de norska åkarna självklart varit dopade. Anser Ida. Också.

Slapparkompis Ida

Fråga mig inte hur det gick till men helt plötsligt hittade jag ett antal filmklipp från Grängesberg, Grangärde etc. under 1940-talet genom att uppsöka Ola Hagfalls saxdalsblogg.
Minnets hårddisc startade. Bland annat blev jag påmind om simkurserna i Kyrkbyn. Jag gick där två somrar men hade inget vidare flyt. Men jag blev klassmästare i torrsim.
Ibland var det för kallt i vattnet. Ibland var det för blött.
För övrigt: Varför ska man kunna simma? Det går ju båt till Åland.
Far min hade samma åsikt. Detta gjorde honom unik när han låg ute på beredskap på 40-tal. Det visade sig att han var den ende på kompaniet som inte kunde simma. Eftersom befälet ville förstöra statistiken fick Karl Axel Danielsson promenera två kilometer för att få sitt simborgarmäsket. Samt rädda befälets statistik

.

Far min Axel, den ende som GÅTT två kilometer för att få simborgarmärke.

Dagens datum i backspegeln...

2004. Bengt Emil Johnson

Loppmarknad i Sunnansjö. Sportnostalgi

2005. Visorna Vid Väsman i Disponentparken, Grängesberg. Gästsolist Leif Malmberg

2006. Släktforskarna har öppet hus. Elisabeth Vöks och Jens Lindblom i jakt på sina anor

2008. Fruksamt på Willys

2009. En vanlig dag på Willys....

...ända tills någon råkade stöta till en stapel med juice. Extrajobb!

-Jo, det här var månjuicet!

Lördag 19 november

Jo jag vet. Jag har jämrat mig förr om hur "vi" behandlar svenska språket.
Här om dagen läste jag en enkät i NLT beträffade Ludvika lasarett och sjukvården.
En av de tilfrågade svarade:
-Det ju sjukt att vi ska behöva åka till Falu lasarett.
Jovisst. Är man sjuk åker man till Falu lasarett och får vård.

Sjukt stort bygge

Staffan Schöler och Stefan Wermelin har skivit en kaffebordsbok ( Varför kan man inte lika gärna skriva så istället för coffetablebook?). Snacka om att behöva använda gaffeltruck för att häva upp den i läsfåtöljen!
De båda herrarna har skapat det definitiva julklappen för ramelomaner. Titel: Yrke: Yrke: Povel Ramel.
Jag trodde att jag läst allt om, och av, Povel Ramel. Pyttsan.
Schöler och Wermelin har helt enkelt varit ordentligt knäppuppsluppna när de skapat detta praktverk och minnesfunktionen hos läsaren surrar igång på var och varannan sida.
Apropå Knäppupp: Den första bild jag fick publicerad var en bild av Gunwer Bergkvist
(Tidningen FOTO 1963) åkandes skidor i Sälen av nån anledning. Se nedan.

Jo, hon var så där solbränd (eller utklädd till Fat Mammy Brown?)

Plåtad i Sandviken. Signerad i Grängesberg (Povel a´la carte, sista turnén)

Dagens datum i backspegeln...

2007. Det levande uppslagverket - och författaren - Björn Hellberg gästar Globe , säljer och signerar sin senaste bok

2008. Bengt Jansson besöker Gamla Grangärde och berättar om sin släkting , "trollgubben" Nybo-Kall, omskriven av Dan Andersson som Karigo

2009. Går man på stan och har riktig tur kan man träffa Karl-Erik Larsson från Söderbärke. Så gjorde jag.

Spår efter hundpromenad.

Fredag 18 november

Auktion hos Lundins på Hyttriset i Nyhammar 1963.
På plats fanns bland andra Erik Granskog.
Han bodde en liten stuga bakom Folkets hus och arbetade på Nyhammars Bruk.
Han går till historien genom följande dialog:
Under frukostrasten diskuterade man dagens stora händelse: Bildirektören Karl Alfred Norling i Ludvika hade varit på jakt vid Halvars varvid han blev vådaskjuten där ryggen byter namn.
- Hur kunde han bli skjuten där, frågade Erik.
- Jag vet inte, men han satt visst och gjorde sina behov.
- Jaså, gjorde han det. Det förändrar saken!

Det har, som jag tidigare berättat, blivit en hel del läsning av "dekktivbökker" i höst.
Har just läst den bästa i genren den här hösten; Lars Keplers Eldvittnet. Rappt skriven.
Dessutom har författarteamet , i motsats till en del andra författare i genren, inte "tårtlagt" berättelsen, kastat sig hit och dit kronologiskt så man känner sig som om man just läst en rysk klassiker där man har att hålla isär 42 personer varav ingen har mindre än 8 förnamn.
Läs Kepler!

Bäst i höst

I morse var Lennie Norman med i teve. Dels för att berätta om sin nya bok Gubbvarning, och dels för att ha en del synpunkter på mat.
I hans barndomshem var mamma Dagny alltid observant på att inget ätbart kastades. Hennes stående kommentar i ämnat var - Luktar det inte går det att äta!.
- Inget får förfaras, sade gubben Lennie i rutan.
Då kom jag att tänka på Nestor Arvidsson i Rävvåla som brukade berätta om den småsnåla bybon som, när han fick kritik av barnen för att julskinkan var en smula skämd efter trettondagen. Han var av samma ull som Dagny:
- Ingenting får förfaras. Häv på Knôrr!
(Knorr är en grillkrydda som kan rädda den skämdaste av julskinkor)

Lennie Norman stillsamt på väg mot gubbstadiet och tillhörande övervikt. Ludvika 1972

På den tiden jag var anställd på Asea (1960-1963) kom emellanåt ut en liten personaltidning som hette Vi Aseater. Den var skriven på fullt begriplig svenska som till och med städpersonal och godstransportören begrep.
Sedan något år tillbaka har NLT tagit hand om den interna informationen, skriven på ett språk som kräver minst civilingenjörsexamen för att begripa.
Adressaten är tydligt högre tjänstemän och chefer (Bäst att hålla sig väl med folket i styrelserummet)
I dag dök det upp ett ord som åtminstone en lågutbildad folkskolegosse inte förstod (Hur ska då Selma, 89, kunna hänga med i det språkliga frimureriet? )
Nyckelkompetenser var ordet.
Är det månne en beskrivning av en person som kommer hem mitt i natten efter en krogsväng och lyckas hitta nyckelhålet?

Såg i televisionen att 3-åringar i hög grad är ute och vinglar på Fasans Bok (Facebook).
Det behöver man inte vara inne på FB - av misstag - länge för att notera. I varje fall verkar många av inslagen vara skrivna av 3-åringar

Dagens datum i backspegeln...

2007. Utsikt från Folkets Hus`tak

Carlavägen-Skolgatan

Systembolaget lite´grann från ovan

2008. Interiör Dan Anderssonmuseet

Red, Sven "Swempa" Thomsen, NLT, i energisparläge. OBS kamerasamlingen

2009. Det Gamla Grangärde handlade denna gång om Östanbjörka. Bengt Östberg och Erik Nordström svarade för programmet. Erik tog sin cello och demonstrerade hur Östanbjörkas kor (!) låter

Tvångsföreställning för fnissnödiga hos PRO i Smedjebacken. På plats härliga Gunnel Gustavsson som här ses kolla sina lotter

2010. Vinter på väg

Stereohundar på Engelbrektsgatan

Torsdag 17 november

Ingen dag utan bild på Juholt och Zlatan även i småtidningar som NLT. Snälla redaktörn, vi vet hur dom ser ut vid det här laget!

Torsdag. Det betyder att vi fick se tantupplagan av Go´kväll. En tant kommer dit och får veta att hon inte alls duger. Det är ett evinnerligt tuggande om accessoarer (onödigt tingel-tangel) och man får veta att en fläskig handväska är ett måste om man ska räknas som fullvärdig feminin.
Håret är en sak för sig. Där smetar man in nåt jox som får håret att se riktigt skitigt ut. "Produkter" heter det numera. Min ungdoms frisörer Widar Jansson och Lars Nyström vräkte på med Purocolcin och Watzins Keratin utan fjanteriet och min sentida frisös Birgitta Sääv sade heller inte et ljud om "produkter". Det gick bra ändå. Numera är Birgitta också pensionär och jag har håret i behåll utan "produkter"

Hårklippning utan "produkter"

Dagens namn är Naima. Jag kommer med automatik att tänka på jazzeternellen Naima Sjöberg från Borlänge.
Outslitlig.Grattis för allt i världen!

Sitter och pillar med tävlingsbilder (Folkare FK inlämning 2012-01-31). Mest som terapi numera, men jag erinrar mig plötsligt fotoklubbstävlingar som blodigaste allvar. När Evert Eriksson och jag 1962 fick för oss att blåsa liv i gamla Grangärdebygdens Fotoklubb ingick givetvis tävlingar i konceptet (som det lär heta numera).
Första tävlingen, som dömdes av Grängesbergs Fotoklubb, glömmer jag inte. Jag fick nämligen första pris under mottot Höst. Motivet var ett porträtt av personligheten Johan Jansson (Slaggspelar-Johan) på Stakheden under en lövräfsningspaus. Juryn hade till och med fastnat för den lilla detaljen att ett ensamt höstlöv hängde kvar i räfsan.
En stor dag i den unga kameraägarens fotoliv den gången.

Det stundar hårda bud för lärarna. 3 600 lärare ska bort om jag fattade rätt när teven stod på och mumlade i bakgrunden .
Sedan länge har lärarna i svenska språket tydligen friställts

.
I Ludvika ska före detta fungerande och serviceinriktade Posten göra sig av med ett halvdussin anställda. Redan nu är den dagliga utdelningen tre timmar försenad jämfört när gamla Posten fungerade.
Det enda rätta vore att satsa på den heliga utbildningen, att exempelvis lära brevbärarna att bära ett brev en trappa upp.
(Själv minns jag när man fick post två gånger om dagen..)

Från den gamla goda tiden. Brevbärarna Lernebo (?) och Hillebäck på väg att betjäna allmänheten utan tanke på chefernas överlöner. 1966 var sånt möjligt inom Posten.

Äntligen! Som vi har längtat efter semlor.
Nästa vecka blir det antagligen påsk.

Dagens datum i backspegeln...

2004. Rolf "Stälpet" Persson med Troll-Barry

2005. Julen förbereds på Marnäs torg

"Perhindersbo" i Morgårdshammar (!) Huset flyttat från Perhindersbo, därav namnet, och här bodde mormors bror "Nyhammars-Gustav" som nygift

2008. Karin och Folke Larsson har gjort sina inköp av dagligvaror och baslivsmedel på Willys

2009. Fastighetsmäklare Sören Hansson på besök hos Krister Hammarström i Fredriksberg

2010. Ständigt vänlige Mark Levengood på besök hos Globe och biblioteket. Rusning.

Ett trivsamt samtal med presumtiva läsare. Apropå trivsamt: (forts. nedan)

(forst.) Det ringde i telefonen hemma hos Lennie Norman. Det var Mark Levengood. Normans minsting svarade i telefonen och hörde Marks mjuka och vänliga finlandssvenska röst varpå han varskodde pappa: - Pappa, det är ett MUMINTROLL i telefonen!

Energiknippet och inspiratrisen Petra Jablonski har hjälpt sina elever att upptäcka jazzen. På dagens Scen 17 i Ludvika Jazzklubbs regi framträdde dussinet nyväckta talanger. Däribland Sandra Gustavsson

Onsdag 16 november

Plats i favoritfåtöljen, Keplers senaste och en bunt skivor med min vän Lars Erstrand (1936-2009).
Man kan svårligen hamna i bättre musikaliskt sällskap än med Världens Bästa Vibrafonist ( Du ger mig bra vibrafoner..., Kicki Danielsson) vid sidan av Milt Jackson.
Men Lionel Hampon då ? inskjuter någon.
Jovars, om man inte skiljer på musik och cirkus.

Lars Erstrand i Uttersberg 2006. "Me and my shadow"

Ibland dyker det upp rejäla överraskningar där man minst anar det.
Tittade i någorlunda vanlig ordning på Go´kväll i teve.
Helt plötsligt dök det upp, mitt bland alla kastruller och krånglig låtsasmat, ett reportage om en man "från Dalarna" som köpt sin drömbil, en 60-tals liten lastbil av märket Ford.
Han var inte bara från Dalarna. Han var från Norrbo i Grangärde!
Saxofonisten och bilisten Erik Olsén visade upp sitt åkdon och dessutom slank det med en del fina bilder från Malingarna och annorstädes i Grangärdebygden.
Erik talade också vänligt om sin "mysmorfar" Plåtslagaren och vibrafonisten Lasse Björklund som backar upp Erik i sitt "grejsande" med drömbilen.
Hoppas att min gamle kompis och medmusikant Lasse såg inslaget från sin säng på lasarettet (stroke).

"Mysmorfar" Lasse Björklund, plåtslagare som slår på plåt även som pensionär

Nej, jag känner inte L Franzèn.
Han har dock skrivit en av de bästa insändare jag sett i Dalarnas Tidningar.
Läs och begrunda. Jag hoppas att Franzèn inte har något emot att jag sprider hans språkliga kunskaper vidare

Förstora gärna för större läsbarhet

Ännu är undrens tid inte förbi.
Ångfotografen Ove Frid kom in och visade sin nya kamera, en digital (!) Nikon och redovisade samtidig sin ängslan över alla knappar som underverket hade att göra fel med.
Han hade fått kameran i 75-årspresent av dottern Åsa som förresten är medlem av en av Stockholms mest kända fotoklubbar; Södra Bergens balla leicor.
På det hela taget blev det en händelserik dag med besök av flera gada, och omtänksamma vänner.
Även Thorild Jonsson och Lars-Erik Schröder kom och vi jämförde våra krämpor en stund. Men trevligt ändå.

Ove Frid, en ångfotograf som blivit digitaliserad

I går var det stor författarafton på Aveny.
Den strörsta i länet, hävdas det.
Enligt teve var det fullsatt. Enligt NLT var det nästan fullsatt.
Jag borde ha varit där. En annan som borde ha varit där är Liza Marklund. Hon uteblev av personliga skäl, som det hette i NLT.
Aftonens drivande kraft, Anders Källgren på Globe, lär redan ha börjat förbereda en uppföljning av arrangemanget. Med eller utan Marklund.

Planeringen har startat

Dagens datum i backspegeln...

2005. Ny skatebana på Knutsbo. DT-fotografen Johan Solum dokumenterar

2008.Snart är det jul igen. Tomteland verkar ha sponsrat mitt trumset (Capellet, Söderbärke)

Vårdträdet är nedsågat. Tina hämtar vinterveden.

2009. Höst över Sänkan

Boken om Högbergsskolan börjar ta form. Skolchefen och projektledaren Åke Sandberg tycks ha synpunkter på verket.

2010. På uppdrag av Studieförbundet Vuxenskolan plåtar Ludvika Fotoklubb - Torbjörn Jonsson, Thorild Jonsson och Ich myself - förbundets verksamhet.I Söderbärke plåtade vi dragspelsklubbens Skarv-Einar Eriksson, hans hustru Eivor...

..och Birgit Sjöström.

Tisdag 15 november

Läser just i tidningen att landshödingskan ska få en smula påökt. I fortsättningen får hon snåla sig fram på en månadslön på 90 500:-

Det måste vara slitsamt att klippa band på invigningar och gratisäta med näringslivets makthavare.

Sitter i teve/video/läsfåtöljen och stirrar på England-Sverige.
Slutligen vann England med 1-0.
Det är 43 år sen England slog Sverige.
Men den gången hade inte England fördelen av att Sverige hade en Zlatan med.
Ack ja.

Det tejpar mot jul (Jag är så trött på uttrycket "Det lackar mot jul" och vem använder lack idag?).
Man behöver bara titta in i varuhusen och titta på lila och rosa plastgranar och självysande renar så infinner sig den rätta julstämningen, den vi skapar för att fira Kalle Ankas födelsedag.
Julklappar?
Det valet borde vara självklart eftersom min andra kåserisamling Bertil Danielssons hopkok (en anti-kokbok) kommer i dagarna. Min fotobok Knäppt i Ludvika har ni väl redan köpt. Om inte: Kontakta Globe 0240-84200

Bläddergodis för nostalgiska ludvikabor

Det fanns en tid då jag löpte som en iller i trapporna bakom scenen på Aveny. Det togs skådespelarporträtt till en presumtiv fotoutställning.
Det blev många bilder men inte utställning (ännu så länge). Tills vidare får jag sprida ut dom litet hipp som happ i det här sammanhanget.
Här ses en bild på en skådespelare som haft det goda omdömet att låta sig kallas Lauritz Falk (1909-1990).
Det var enklare än att använda det namn han föddes med i Belgien; Lauritz Meyer de Chezaulx

.

Lauritz Falk i "Lång dags färd mot natt" med Riksteatern 1969

As time goes by.
Förr lekte barnen. Nu sitter de framför teven och tittar på när vuxna leker..

Dagens datum i backspegeln...

2005. Visorna Vid Väsman på biblioteket i Smedjebacken. Glad och fulltalig publik

2007. Min härliga f.d granne Lilly Olofsson har flyttat till Ängsgården.

2009. Min fotoutställning Hemma i Grenge börjar ta form

2010. Efter Halloween

Dåligt kaffe? Hjälp finns att få

Måndag 14 november

Dagen fick en trevlig final när Marie och hennes Loffe tittade in. Loffe trivs uppenbarligen på Trädgårdsgatan.
Det är som att släppa in en mysig tornado i kåken.
Han är så aktiv att han måste kopplas inomhus efter att först ha slickat omgivningen sjöblöt i öronen.
Knähund? Ja om man beredd på lårbensbrott.

Läser vidare i Mons Kallentofts Den femte årstiden.
Hans respekt för "det vackra folket" förefaller begränsad.
Det är sällan man får anledning att garva när man läser deckare, men här finns åtminstore en anledning.
En av de mest framträdande personligheten i boken är åklagare Fredrik Kantsten. Man anar en viss aversion mot Slips-Nissar och Blädderblocksbabianer

.

En annan sorts kantsten i Ludvika. 1979 bröt man upp Gamla Bangatans kant-och gatsten som såldes till Danmark. Roger Flyckt och Lennart Regby var ett par som hade uppdraget

Detta är Stockholms konservhus.
När ABBA ger konserv här sitter publiken som packade sillar....

Som intresserad av svensk underhållningshistora höjer man ögonbrynen varje gång man får tag på , den i övrigt utmärkta tevebilagan som den stingsliga tidningen ger ut.
Särskilt när det gäller svensk film av äldre sort.
Där handlar det om lösa blondiner, som Karl Gerhard sa en gång.
I den kraftigt bantade rollistan hugger man till en smula hur som helst, ofta en skådespelare som redaktören har ett minne av att mormor nämnt en gång.
Skådespelare tgå som nämns kan vara vem som helst, nån som slutade filma omkring 1950 och får numera finna sig i en anonym tillvaro.
Namnet finns ofta som nummer tolv i rollistan och ses i åtta sekunder i firmen.
Får man rekommendera Svenska Filminstitutets hemsida.
Där får man veta allt om de aktuella filmerna.
Jag tror att den aktuella tidningen har tappat den adressen.

Okända på den stingsliga tevebilagan

Åldersdiskrimineringen i massmedia fortsätter med oförminskad styrka. Frågan är om den inte rent utav har ökat. Tidningsledningarna fortsätter att sikta in sig på en läsekrets de aldrig kommer att få.
Den uppväxande generationen gratisläser tidningen på jobbet eller söker information vid diverse elektroniska leksaker. Augusta, 87, Edvin, 88, Tyra, 79, och Selma, 82, har betalat journalisters och chefredaktörers (över)löner - de sistnämndas-i alla år som prenumerant.
På min tid fanns det klara instruktioner om att journalister skulle informera begripligt även till Hilma, 90.
Det var då det.
Hur tror ni mormor Augusta,77, skulle ha tolkat nedanstående rubriker?

Mormor Augusta läser lokalbladet 1962. Hur skulle hon ha tolkat ett partav dagens rubriken i NLT? (nedan)

Kul för mormor att veta

Vem är den ryckande Goop, undrar mormor i sin himmel..

Nog vore det på sin plats att ge min gamle polare Carl-Johan Bergman Stora Journalistpriset.
På väg till Expressen har han hoppat in som t.f sportchef på Dalarnas Tidningar och i dag har han lyckats med mästerverket att åstadkomma nio sportsidor och inte ett ord om Zlatan! Mästerligt!

Glad Bergman på Ludvikafesten 2007

Dagens datum i backspegel...

2006. Monica Hjalmar, ny guide på Dan Anderssonmuseet

`Snöå-Swen företar containerrensning

2007. På apoteket

2008. Frusen poet

Även det fula...

..kan åldras i skönhet

2009. Brandkåren fortsätter att fira sina 100 år. Här en korvsoldat som serverar såväl rökt som grillad korv, vilka är bäst lagom

Så räddar man en man på balkongen till en brinnande lägenhet. Publiken var eld och lågor...

..men den nyräddade och frusne mannen tog det kallt.

2010. "En tvångsföreställning för fnissnödiga" i Klenshyttan. I dess bystuga kan man också beskåda Svante Rydbergs muralmålning över byns historia (detalj)

Söndag 13 november

Bilden här nedan visar Kerstin Tägtgren, en klippa hos Grangärdeortens Teateramatörer på sin tid.
Det glada gänget spelade ofta buskis av hederlig sort och en och annan engelsk fars där man sprang i dörrar och missförstod det mesta, en opretentiös sort som kultursnobbarna rynkade/rynkar på näsan åt.
Hoppas ni andra får nån riktigt festlig present i samma stil.
Gör Fars dag till en farsdag!

Tittar så ofta jag kan på Kunskapskanalen (igen!
)Inte sällan har man foto-och litteraturprogram av intressantare sort.
Idag hade man ännu ett avsnitt av sin engelska fotokurs.
Det gällde att plåta djur den här gången och än en gång dök tipset upp: Ska man plåta exempelvis hundar bör man se till att ta bilden på hundens nivå.
Samma tips har jag sett vad det gäller barnfotografering.
Njaääääää

.
Rent generellt kan väl säga att en så kallad gatufotograf/dokumentärfotograf bör snarare ta bilden från sin egen höjd.
Hur många fotografer kryper på knä för att få en "naturlig" bild på ett barn?
De flesta barn jag mött är avsevärt kortare än jag själv.
Nog är det en ärligare bild om den tas från den höjd du ser barnet, eller...?

Anna Nykvist ur mitt perspektiv

Dagens datum i backspegeln...

2008. Ludvikaprofilen Ragnar Jadecrona

2009. Brandförsvaret i Ludvika fyller 100. Givetvis var veteranen Rol "Rulle" Brolander på plats

Tre brandchefer på plats: Rolf Hellberg, Stefan Karlsson och Hans-Åke Wickberg

..och mitt i festen gick larmet!

2010. Loppis på Folkets hus. En österrikisk "tomte" spekulerar på en svensk...

..medans hans fyrfota kompis väntar i cykelkorgen utanför

Lördag 12 november

En man som ofta lyfter luren och förhör sig om hälsoläget är min synnerlige gode vän sedan 54 år, Roland Keijser.
I dag hann vi avhandla den usla servicen på Posten, Apoteket, järnvägen - avregleringar som "åt alla lycka bär" enligt vår välkammade regeringschef- och OJ:s taskiga ekonomi innan vi styrde i samtalet på, och om, musik och musikanter.
Bland annat framgick det att han kommer till Ludvika Jazzklubb med Kurre Järnberg i januari. Bara att hoppas att Gus Dahlberg sitter bakom trummorna igen då. Han har varit krasslig en tid denna trumslageriets Emil i Lönnberga.
Apropå Ludvika Jazzklubb så är ett annat intressant besök aktuellt; Claes Janson, Kjell Öhman, Hans Backenroth och Rune Gustavsson kommer med sitt program om Nat King Cole i april.
Grattis alla ni som inte tidigare varit i tillfälle att se och höra denna fenomenala uppvisning i musikanteri

Keijser lyfter ofta luren

Claes gör ett efterlängtat återbesök i april

Just nu läser jag Mons Kallentofts deckare Den femte årstiden.
Den handlar mycket om Linköping. Det är himskans vad det händer mycket otäckt i Linköping. I boken.
Annars händer det kanske inte så mycket.
Jag har varit i Linköping en enda gång. Gamla Linköping, en motsvarighet till Finngammelgården i Skattlösberg, men i stadsmiljö.
Året var 2004 och Laban och jag gjorde en paus här sedan jag varit i Ankarsrum och lett en durspelsstämma för tredje gången.
Det vore tjänstefel att inte visa några exempel på hur idylliskt Linköping kan vara. Trots Kallentoft hiskliga ögonblickbilder i den nya boken.

Sverige spelade träningsmatch mot Danmark i går.
Det blev spö med 0-2.
Anledning? Tja, det kan ju ha varit för att primadonnan från Rosengård var med och stoppade upp alla offensiva försök. Inte gjorde han nåt mål heller.
Han kanske var på muggen (se bild),
Därav resultatet 0-2. Vore det inte läge för att sätta stålkastarna på slitvargen och orosmomentet Johan Elmander snart? En solidarisk lagspelare.

Känt hushållsmonster i viloläge

Äntligen!
Nu har skidsäsongen kommit igång på teve. Man är inte längre hänvisad till sportkanalernas snooker,monstertruckar och man kan lugnt välja bort de byslagsmål med påk och hård snusdosa som lär vara världens snabbaste lagspel.
(Det tar tre timmar att spela 3x20 minuter!)
Skidpremiär i Bruksvallarna i dag. Ute var det grått och dystert. Inne var det idel solsken eftersom Petter Northug (Skid-Zlatan) fick stryk. Att sedan inte Marcus Hellner vann har mindre betydelse en dag som denna.

Njaäää, det gick inget vidare idag (Foto:SVT)

Sitter just och väntar på min dagliga kontaktperson, Folke Larsson, som hotat med att titta in med en smula hembränt.
En hembränd CD med vår gemensamme vän , gitarristen, basisten och konstnären Klas Smeby som spelat in en räcka låtar. Nåt att höra fram emot

.

Klas Smeby 1962

Dagens datum i backspegeln...

2007. Kantstenarna på Trädgårdsgatan tas bort. Fråga nån annan varför..

2008.Temperamentfulle inspiratören Janos Jurka gästade Ludvika Fotoklubb

2009. Enligt tidigt avgivet löfte fick Arne Magnell och hans Ingerd första exemplaret av min "Karl Bertil Danielsson ljug". Fniss uppstod.

2010. Bibliotekets läshörna är ett litterärt vattenhål för många

Spänstige Rune Asplund, 90, har tillskansat sig en uppsättning dagligvaror och baslivsmedel.

Fredag 11 november

Marnäs tobak 12:53. Lunchtrav.

I går tittade jag på Minnenas Television, detta förträffliga program som får en att backa hjärnans hårddisc.
Bland annat visades ett avsnitt av Jubel i busken, ett lokalt humorprogram från Göteborg där den stora stjärnan hela tiden skrattar åt sina egna (gamla) skämt ,skakar på magen och säger "änna" ideligen. Publiken håller på att skratta sig fördärvad åt detta.
Detta kallas göteborgshumor. Åtminstone av mig.
Vad som fick igång mitt understimulerade minnescentrum var ett inslag där Carl-Gustaf Lindstedt spelade Robinson Crusoe och sjöng en svensk text på den gamla franska dängan Padam, padam. Mitt land, hette den.
Samma text sjöng min gamle vän Tore Knatten Andersson( 1922-1992) i Robinsson Crazy i Klangerevyn i Nyhammars Folkets hus 1953-54 (möjligen), den första proffsrevy jag såg. Medverkande var också Gustaf Lövås och Johnny Svängmans showband som framförde bland annat Skinnknuttarna julafton och Vi bor på landet, den sistnämnda sedermera en succé med Bröderna Djup från Lidköping.
Apropå Knatten: Mot slutet av sin karriär turnerade han mycket flitigt med Riksteatern och Tjaddenrevyn.
Hem till Stockholm kom han därför inte så ofta vilket fick honom att yttra följande klassiska replik:
-Tjaha, då ska man hem till Stockholm igen. Där är det bara morsan som känner igen mig!

Tore "Knatten" Andersson, känd från bland annat Vårat Gäng, Tjaddenrevyn och sin mor

En vanlig bild på en vanlig bil. Egentligen inget att visa upp om det inte vore för att den är tagen exakt 11 minuter över 11 den 11:e dagen i den 11:e månaden år 2011.
Ett ögonblick som sällan återkommer.

Fick just besked att den här sidan är den sjunde mest besökta hos 123minsida. 197687 besök har noterats

.
Det är nog en smula i överkant. Jag förmodar att åtminstone 1976 av dessa är registreringar när jag själv gått in och korrigerat texterna.Aldrig får man vara riktigt glad...

En gång, i min och televisionen barndom, hölls en tevefri dag. Skulle man inte kunna få massmedia att genomföra en Zlatanfri dag?

I dag är det alltså 11-11-11. Många gifter sig idag klockan 11:00.
Detta för att det ska blir lätt att komma ihåg sin bröllopsdag, säges det.
Jag känner folk som dagligen blir pinsamt medvetna om att de är gifta..

Undrar om det inte är dags att skärpa undervisning i geografi och hemkunskap i dagens skola.
Idag berättar regionala tevenyheterna om en skottlossning " I Nyhammar utanför Grangärde norr om Ludvika".
Även Dalarnas Tidningar (Nya Ludvika Tidning) använder samma formuleringar i sin nätupplaga. Möjligen finns ett behov av folket i Västerbergslagen att få veta var detta Nyhammar ligger.
Utanför Grangärde?

Dagens datum i backspegeln...

2006. Spelmannen Ove Frid fyller 70 och bjuder in till försenad födelsedagsfest på Östra Storgatan. Gissa om det kom musikaliska gäster. Här speler Ove och låt tillsammans med Nisse Munck